Hacka lök - video

Du kan också titta på Mikael Björklunds tips på hur man hackar en lök: http://vetamix.net/

I inslaget visar Michael Björklund hur man skär rotsaker. Tänk på: Använd en stadig kniv som är vass och sitter bra i handen. Säkerhet: Håll den fria handen på rotsaken, med fingerspetsarna nedåt, medan du skär den.

Utbakning och knådning

En annorlunda utbakningsmetod:


När är degen färdigt knådad - gör ett glutenprov!

Pastasallad

Pastasallad med broilerbröst

Mat jorden runt/ Internationell matkultur

http://www.foodetc.se/jordenrunt.htm

Kort fakta om vad man äter i olika länder, man väljer ett av länderna och får läsa kort

Mat i olika länder

Recept från olika länder i världen:
http://www.interbib.se/default.asp?id=23471

Fläckborttagning med det man har hemma

Du ska rengöra fläcken genom att:

a) mekaniskt arbeta/gnugga på fläcken
b) välja ett medel (se nedan)
c) varmt/kallt vatten

Medel och verktyg du har tillgång till är:

• diskmedel (Fairy)
• tvättmedel (vit, kulör, fin)
• galltvål (på bit)
• tallsåpa (flytande)
• + diskborste, händer och era naglar

Efter att fläcken är ren ska du fixa tillbaka en likadan fläck till följande klass!! 

Håll dig då inom cirkeln.

Wrap med iste

Planera arbetet

Planering och förberedelse är en viktigt moment för att man:
a) ska hinna med alla arbetsmoment
b) få ett lyckat resultat

1. Läs igenom receptet 3 gånger innan du börjar tvätta händer, ta recept, plastficka och ingredienser
2. Planera vem som gör vad i gruppen - så ni inte blir utan en av maträtterna och så att alla har på klart vad som hör till vem
3. Plocka fram alla livsmedel och ingredienser som du behöver till din arbetsbänk som du ska jobba vid
4. Välj redskap
5. Räkna ut hur lång tid olika moment tar och beakta tiden när vi kommer att äta
6. Planera i vilken ordning arbetet ska göras, speciellt om du ska göra fler saker ex. maträtt + duka

• Kom ihåg grytunderlägg - förbed dem i tid för heta plåtar/ kastruller/ ugnsformar

Kökets småmaskiner

Köksmaskiner

Här är flera köksmaskiner uppräknade för att få en uppfattning om hur otroligt många maskiner det finns - alla behövs ju inte.

Maskiner som finns i husligköket:

•Köksvåg

•Mikrovågsugn

•Brödrost

•Vattenkokare

•Stavmixer

•Matlagninsberedare

•Elvisp

•Saftcentrifug 

•Kaffekokare - många olika

•Våffeljärn

Maskiner som vi inte har i husligköket

•Citruspress

•Soda streamer

•Äggkokare

•Köttkvarn

•Smörgåsgrill

•Popcornsmaskin

•Köksmaskin

•Glassmaskin

Placera in kärl i diskmaskinen RÄTT!

Servitören ansvarar för att plocka bort kärlen från bordet.

Servitören:
1. Skrapar bort matrester i bioavfall
2. Försköljer kärlen i diskhon och placerar de sedan på vita bänken - då blir det lättare att från bänken placera in kärlen i diskmaskinen
3. Stora kärl måste ibland diskas för hand för att allt ska rymmas i diskmaskinerna

 En till person kan ansvara för att:
1. Diska vattenkannan + torka med vita torkduken
2. Kontrollera att tabletterna är rena

Diska för hand

1. Skrapa av alla löst sittande matrester i bioavfall. Det går ju inte att börja diska med matresterna ....
2. Skölj av allt och ställ det på diskbänken. Disken får helt enkelt "stå i kö" och man börjar sedan med det som är minst smutsigt först för att bevara vattnet fräscht...
3. Rengör diskhoarna med varmt vatten och diskmedel. Det måste ju vara rent där man ska diska...
4. Spola upp varmt vatten och ha sedan i lite diskmedel. Anledningen till att man tar i diskmedlet efter är för att slippa massor av skum. Diskkraften ska sitta i vattnet, inte i skummet. Har man ett bra diskmedel behövs bara en droppe vilket skonar miljön och sparar pengar.
5. Diska med diskborste. Se till att få riktigt rent.
6. Skölj under rinnande kallt vatten. Mest hygieniskt och inte så energikrävande om man använder kallt vatten.
7. Låt rinna av på torkstället. Om det värsta får rinna av blir inte handduken så blöt.
8. Torka med en torr vit torkduk - ingen smuts ska finnas i vita duken!
9. Ställ in i skåpen på rätt plats. Så att nästa person hittar...
10. Torka rent och torrt i diskhoar och på bänkar efterråt. Ingen smuts, fett eller vatten bör finnas kvar.
11. Häng upp torkduken snyggt på värmerören.

Hygienen då du arbetar i köket

• Tvätta händerna noga, med tvål. Torka på ren handduk.
• Använd förkläde 
• Ha håret uppsatt för att minska risken att smuts kommer ner i maten och av säkerhetskäl ex. fastnar i en vispel.
• Laga aldrig mat när du är sjuk, risken att smittor sprids ökar.
• Om man har sår ska man undvika eller säkra med plåster att det inte kommer blod i maträtterna.
• Ta av smycken såsom ringar, armband, klockor som kan gömma smuts under.
• Använd alltid rena skärbrädor och diska mellan du skär olika livsmedel.
• Se till att bara använda rena redskap.
• Städa ordentligt efter dig själv på bänkytor, diskhon + kranen.
• Diska bakplåtar efter användning och torka med vit torkduk.
• Torka alltid av med fuktig trasa köksmaskinerna ex. elvisp, stavmixer.
• Se till att också golv och skåp- och ugnsluckor är rena.
• Laga maten ordentligt, se till att den blir väl genomstekt/kokt och ordentligt upphettad.
• Mat som ska sparas: Kyl snabbt så man inte riskerar bakterietillväxt.
• Byt disktrasan ofta.
• Torka disken med en ren handduk.
• Skölj frukt och sallad noga.
• Städa i köket innan måltiden.

Vispskola

Rivjärn och användning

Skärbreda

När man undersöker priser

https://www.ruoka.net

Fiskfakta

http://www.msc.org/msc-i-skolan/lararrummet/fiskfakta

http://www.svenskfisk.se/fiskarter-och-fisket/fiskeredskap.aspx

Köp inte skräp - tänk till innan du köper

http://www.kopinteskrap.se/

ARTIKLAR:

LÄS: Fem påstaenden om avfall och konsumtion
Vi har alla hört argumenten för att strunta i soportering och återvinning. Allt blandas ändå. Allt eldas upp. Det spelar ingen roll… Dags att ge svar på tal!  

LÄS: 4 sätt att minska matsvinnet
Avfallsmängderna ökar varje år. Trenden måste brytas för att vår jord ska orka med. Om du ska börja med ETT område där du kan göra skillnad, börja med att inte kasta mat!

LÄS: Avfallstrappan
Sysav lever på sopor. Ändå jobbar vi för så lite sopor som möjligt. Det finns en avfallstrappa som alla länder inom EU följer för att ta hand om sopor på bästa sätt. Det kan du också göra.

LÄS: Baksidan av din mobiltelefon
När du slänger en mobiltelefon är det ca 150 gram vi återvinner på hemmaplan. Det är ju försvinnande lite. Men det är inte det du håller i handen som har den stora miljöpåverkan. Det är den 75 kilo tunga skräphögen som skapats under tillverkningen av din mobiltelefon som är boven.

STORA företag som tar över

(Källa:
Bild: http://www.policymic.com/articles/71255/10-corporations-control-almost-everything-you-buy-this-chart-shows-how)

Film om överfiske i världen och konsekvenserna

Hamburgarbröd

Hamburgarbröden för temat Ungdomsmat

Recept: http://www.ica.se/recept/klassiska-hamburgerbrod-714618/

Vika skjorta

1. Börja med att knäppa alla knappar och lägg sedan skjortan med bröstet nedåt. 
2. Vik den ena sidan av skjortan in mot mitten.
3. Vik sedan upp ärmen på samma sida mot kragen.
4. Gör därefter på samma sätt med den andra ärmen.
5. Vik upp skjortans nedre del mot baksidan av kragen - vik vid manschetterna
6. Släta ut eventuella veck och känn dig som kungen av vikjobb!

(Källa:
Bild:http://lh4.ggpht.com/alesmv/SP5CjZukeVI/AAAAAAAAAjk/RuJsB7XnQuE/s400/Vika-skjorta-klar.jpg
Text: http://www.kingmagazine.se/artiklar/manual/20060905/vik-skjortan-for-resan)

Ägg

Knäck äggen på detta sätt:
1 skål där man knäcker ett i taget för att undvika skal ELLER gulan
Skål 2 är till för att sätta i ägg som är utan skal/ där man samlar äggvitan
(Källa: http://www.recepten.se/recept/kladdkaka.html)

Äggens uppgift i bakning är att ge:

• volym
• struktur 
• smak
  
  På bilden ovanför åskådliggörs
  konsekvenserna av om man använder för få ägg eller alltför många.(Bild: http://thecakeblog.com/2011/11/eggsactly-perfect-baking.html)

ÄGGETS UPPBYGGNAD

(Bild: http://www.torggummansagg.com/?page_id=24)

(https://peda.net/oppimateriaalit/e-oppi/ylakoulu/Kotitalous/9-ruoanvalmistus/9-6-kananmuna)

• Skilj gulan från vitan genom att hälla ägget försiktigt genom en tratt! Gulan stannar i tratten medan vitan rinner igenom.
• Ett annat sätt att skilja gulan från vitan är att sticka hål på ägget i båda ändar med en nål. Nu rinner vitan ut medan gulan stannar i skalet, och kan även förvaras så i kylen några dagar.
• Vill man ha ut både gulan och vitan utan att skada skalet gör man som ovan, samt prickar även hål på gulan genom det lilla hålet så rinner allting ut. Så får man ett urblåst äggskal att måla och hänga i riset.
• När du ska vispa äggvita, se till att inte någon del av gulan kommer med, annars fungerar det inte. 
• Ser du lite gula kan du fiska upp den med en bit äggskal, eller med en bomullspinne (tops).
• Bästa äggviteskummet får man genom att hälla i några teskedar potatismjöl eller florsocker, samt några droppar pressad citron innan vispningen.
• Vispa äggvitan snabbare genom att tillsätta ett kryddmått salt innan vispningen.
  
  
  
  Bra bilder och text om hur man separerar ägg steg för steg:http://bornhoft.se/2011/05/27/att-separera-agg/
• 
  
• ÄGG HÅLLER LÄNGE!
  Testa om de ännu är bra:
  Ägg kan inte simma!

(Bild: http://www.workthething.com/?p=241)

(http://www.mymodernmet.com/profiles/blogs/stephen-wildish-clever-venn-diagrams)
3 olika ingredienser som beroende på vilka man blandar blir till: pasta eller omelett

Varför är ägg så användbart?

Ägg behövs till mycket i matlagningen. I olika rätter har ägget olika uppgift.

• En smet som innehåller ägg kan vispas luftig och lätt. Detta gör att bakverk blir porösa och håller formen vid gräddningen.
• När man tillreder en sås kan man reda såsen eller soppan med hjälp av ägg, dvs. göra rätter simmigare och tjockare i konsistensen.
• Ägg fungerar också bra som bindemedel i olika färser, t.ex. köttbullar
• Vid tillredning av majonnäs har lecitinet i äggulan som uppgift att emulgera ingredienserna dvs. sammanbinda dem till en homogen blandning.
• Maträtter och bakverk får också en naturlig vacker gul färg. 

HÖNSÄGGETS VÄG - PLANSCH
http://www.slc.fi/files/SLC_julisteet_LR_Part4.pdf

MER LÄSNING OM ÄGG:

http://www.dn.se/nyheter/varlden/allt-du-vill-veta-om-agg/ Roliga fakta och svar om ägg

http://www.landskrona.se/Documents/Landskrona/Documents/Media/Bilaga%20till%20pressmeddelande/eggproduktiona4SV.pdf Märkning, Fakta från förpackningar, Eko, frigående och burhöns

http://www.spisa.nu/3.15575/varufakta/om-agg

http://www.svenskaagg.se/

http://issuu.com/hedegaardfoods/docs/kunskap_om_aegg Läs en bok om ägg på nätet

http://www.doodlesandjots.com/2013/03/28/egg-anatomy-printable/ Ägg anatomin - för att printa ut


(Bild, Källa: http://www.svenskalantagg.se/aeggskolan/viktklasser.aspx)

Märkning av ägg:(Källa: http://www.svenskaagg.se/aggmarkning/)

0 Ekologiska ägg

Ägg från ekologisk produktion (ekoägg), markeras med 0 (siffran noll) i märkningen på äggen. Reglerna för inhysning av hönor som producerar ekoägg är något hårdare än reglerna för vanlig äggproduktion. Ekologiska äggproducenter måste förutom att följa djurskyddslagen och foderlagstiftningen även följa Kravs* regelverk. Ekohönan ska kunna röra sig fritt i stallet (ska vara frigående) och hon måste ha möjlighet att gå ut i en rastgård (beteshage). Där kan alla hönor när vädret tillåter krafsa, sprätta, sandbada, picka mask och beta gräs. Hönsen kan även sprätta och "bada" i ett strömaterial (sand, kutterspån el dyl.) på golvet inne i stallet. I det ekologiska hönsstallet får det finnas maximalt 3 000 höns i varje djuravdelning. Reglerna kräver också att varje höna ska ha lite mer utrymme än vad som krävs i annan äggproduktion. Det finns även krav på hur kycklingar och unghöns ska födas upp. Ekologiska höns kan när vädret tillåter gå ut i en väl tilltagen rastgård. Inne i stallet går de också helt fritt. De ekologiska hönornas foder ska vara ett ekologiskt godkänt foder (t ex ekologiskt odlad spannmål), fritt från GMO (genmodifiering) och utan tillsatser av syntetiska aminosyror. Ekohönor ska också ha tillgång till grovfoder, exempelvis rotfrukter och hö. Ekologisk äggproduktion lyder under särskilda krav när det gäller medicinering och karenstider efter medicinbehandling, när sådan har krävts. Det finns också (liksom för övrig svensk äggproduktion) detaljerade regler för hur utrustning för vatten och utfodring ska vara utformade liksom för hur redena ska se ut och hur stor golvets ströade yta ska vara. 1 Frigående utomhus Produktionsmetoden "Frigående utomhus" markeras med 1 (siffran ett) på ägget. Dessa hönor går helt fritt i stallet och de har även möjlighet att gå ut, vilket framgår av bilden. Varje höna som hålls Frigående utomhus ska ha tillgång till fyra kvadratmeter utomhusyta. Olika inredning I stall för frigående höns används många olika typer av inredning. Stallinredningen kan ha flera olika våningsplan så att hönorna kan röra sig i höjdled. De kan välja att vara på golvet för att "sprätta och bada" eller söka vila lite högre upp. Dessutom har hönorna tillgång till särskilda reden där de går in när det är dags att värpa ägg. Dessa hönor går fritt inne i stallet men de har också liksom de ekologiska hönorna möjlighet att gå ut i en rasthage. Inredningen inne i stallet för Frigående utomhus överensstämmer med Frigående inomhus. Frigående inomhus är i Sverige vanligare än Frigående utomhus. För att få veta mer om hönsens inomhusmiljö bör du klicka in dig på sidan Frigående inomhus ». 2 Frigående inomhus Frigående inomhus markeras med 2 (siffran två) på ägget och även dessa hönor går fritt i stallet. En eller flera våningar I stallet kan användas flera olika typer av inredning som har olika antal våningsplan. I Sverige brukar man skilja på envånings- och flervåningssystem. Flervåningssystemen har flera hyllor (etager) och hönorna kan alltså välja på vilken höjd över golvet de vill befinna sig vid olika tillfällen. Hönorna rör sig ofta i hela systemet men söker sig högt upp när det är dags för nattvilan. Det finns begränsningar i hur många hönor man får ha per kvadratmeter i stallet. Eftersom hönorna kan sprida ut sig i höjdled i flervåningssystemen kan man i dessa system ha fler hönor per kvadratmeter golvyta än i envåningssystemen. Får "bada" Hönorna kan röra sig helt fritt i systemet. På natten söker sig hönsen uppåt för att vila på sittpinnarna men de som vill sitter högt upp även på dagen. I stallinredningen finns det gott om reden för värpningen samt vattennipplar och foderkoppar och på golvet kan hönsen "sprätta och bada" i strömaterialet. I stallet finns också fläktar och belysning för att göra miljön så bra som möjligt för djur och de människor som sköter hönsen. Detta gäller för övrigt alla stalltyper. I Sverige ska alla hönor ha tillgång till ett så kallat ströbad och i systemet för frigående hönor finns ströbadet på golvet i stallet. Där kan hönorna "sprätta och bada". Materialet i ströbädden kan vara sand, sågspån, kutterspån eller liknande. Djurskyddslagen har detaljregler Foder, vatten, reden och sittpinnar finns på flera ställen i inredningen och i tillräckligt stort antal så att det räcker till alla hönor. Djurskyddslagen säger att minst en tredjedel av golvytan ska utgöras av ströyta och det finns även regler för exempelvis hur utrustningen för reden, utfodring och vatten ska vara utformade. 3 Burhöns Burhöns markeras med 3 (siffran tre) på ägget. Burhönsen ska enligt den svenska djurskyddslagen (liksom hönor i alla andra inhysningssystem i Sverige) ha tillgång till värprede, ströbad och sittpinnar. EU har beslutat att från år 2012 införa regler för burhönsen som liknar de svenska. Vissa EU-länder har för avsikt att införa sådana regler före 2012. Hönorna går fritt i buren Hönorna går således fritt i den inredda buren och kan i takt med sina olika behov under dygnet använda redet för att värpa, ströytan för att "bada" och sittpinnarna för att vila. I Sverige får maximalt 16 hönor hållas i samma bur och det finns också regler om burarnas mått (burstorleken) och om hur utrustning för vatten och utfodring ska vara utformat för att passa hönorna på Så här kan det se ut i en modern så kallad inredd hönsbur. Se även den större bilden nedan. bästa sätt. Svensk forskning Nämnas kan att Sveriges Lantbruksuniversitet sedan 1980-talet varit världsledande när det gäller utvecklingen av den moderna inredda buren. Utvecklingsarbetet har skett tillsammans med svenska och utländska företag som tillverkar inredning till fjäderfästallar. Svenska myndigheter har kontrollerat att dessa nya hönsburar fungerar för djuren genom testningar enligt den svenska Ny teknik-lagen. Hönor börjar värpa mycket tidigt på morgonen och de kryper då in en i taget i värpredet. På natten vilar hönorna på sittpinnarna och de sitter på pinnarna även på dagtid, när de så vill. På dagen kan hönorna också använda ströytan och de ägnar givetvis även tid åt att äta och dricka. Hur ska ägg märkas? (Källa: http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Fagel-och-agg/Hur-ska-agg-mar as/) Share on facebookShare on twitterShare on emailShare onDetta måste finnas med på förpackningen: Namn på varan Antalet förpackade ägg Kvalitets- och viktsklass, uppgift om äggen är tvättade Bäst före-dag Anvisning om hur äggen bör förvaras Namn eller firmanamn eller varumärke samt adress eller telefonnummer till packeri eller det företag som låtit förpacka äggen Godkännandenummer på den anläggning där äggen förpackades Produktionssystem Innebörden av producentkoden (se nedan) Man får också märka förpackningar med frivilliga uppgifter som exempelvis vilket foder hönsen fått. Hur ska själva äggen märkas? (Källa: http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Fagel-och-agg/Hur-ska-agg-markas/) Äggets väg från födsel till stekpanna: (Källa: http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/broschyrer/Markning_honsagg.pdf?epslanguage=sv) Dag 1 Värpdag Dag 1–7 Lagring hos äggproducent Dag 1–9 Förpackningsdag Dag 2–10 Leveransdag Dag 2–21 Försäljning i butik Dag 21 Sista försäljningsdag Dag 28 Bäst före-dag Äggets väg genom hönan Hönan börjar lägga ägg när den är mellan 18-20 veckor gammal. När äggläggningen börjar beror på genetiska och miljöbetingade faktorer, näringstillstånd, temperatur, och i synnerhet ljusstyrka och dagslängd. Minskad ljusstyrka och dagslängd betyder att hönorna inte lägger ägg eller i alla fall inte lika många under vinterperioden som under sommarperioden. I hönshusen finns konstgjord belysning för att hönsen ska lägga ägg jämnt över året. (Källa: http://www.svenskalantagg.se/aeggskolan/aegget-blir-till.aspx) Kolla från 1 minut och framåt: Historia om kyckling, produktion Ekologisk äggproducent berättar om äggen och kycklingarna på sin gård En film på Vetamix, 9 minuter om Hönan: http://vetamix.net/video/h%C3%B6nsrumpa-kof%C3%B6tter-h%C3%B6na_1749

Bedömningskriterier

Bedömningskriterier för färdighetsämnen (huslig ekonomi)

10 (utmärkta)

Eleven har utmärkta kunskaper/färdigheter i ämnet.

Eleven har lätt för att se samband och helheter, samt förstår orsak och verkan.

Eleven kan strukturera och redovisa arbeten där slutresultatet är utmärkt.

Eleven visar stort intresse för ämnet (genom att t.ex. skaffa material och litteratur o.d. ).

Eleven klarar av att självständigt lösa problem.

Eleven tillämpar sina tidigare kunskaper och erfarenheter på nya delområden, samt återger det behandlade ämnet i en annan form.

Eleven arbetar aktivt, ändamålsenligt och omsorgsfullt.

Eleven deltar i diskussioner och kan värdera och ta ställning till det behandlade ämnesområdet.

Eleven arbetar såväl självständigt som tillsammans med andra i enlighet med vad uppgiften kräver.

Eleven utvecklar idéer på ett kreativt sätt och kan planera och förverkliga produkter.

9 (berömliga)

Eleven har berömliga kunskaper/färdigheter i ämnet.

Eleven har oftast lätt för att se samband och helheter, samt förstår orsak och verkan.

Eleven kan strukturera och redovisa arbeten där slutresultatet är berömligt.

Eleven visar intresse för ämnet (genom att t.ex. skaffa material och litteratur o.d.).

Eleven klarar oftast av att självständigt lösa problem.

Eleven kan vanligen tillämpa sina tidigare kunskaper och erfarenheter på nya delområden, samt återge det behandlade ämnet i en annan form.

Eleven arbetar oftast aktivt, ändamålsenligt och omsorgsfullt.

Eleven kan i regel diskutera, värdera och ta ställning till det behandlade ämnesområdet.

Eleven arbetar såväl självständigt som tillsammans med andra i enlighet med vad uppgiften kräver.

Eleven utvecklar idéer på ett kreativt sätt och kan planera och förverkliga produkter.

8 (goda)

Eleven har goda kunskaper/färdigheter i ämnet.

Eleven ser vanligen samband och helheter, samt förstår orsak och verkan.

Eleven klarar av att redovisa sina kunskaper/färdigheter, men behöver stöd och hjälp med strukturering.

Eleven visar intresse för ämnet.

Eleven kan under handledning lösa problem.

Eleven kan arbeta efter givna modeller och kan med viss hjälp anpassa dem till liknande situationer.

Eleven arbetar i allmänhet aktivt, ändamålsenligt och omsorgsfullt.

Eleven deltar i allmänhet i diskussioner och kan ibland värdera och ta ställning till det behandlade ämnesområdet.

Eleven kan arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra i enlighet med vad uppgiften kräver.

Eleven kan utveckla idéer på ett kreativt sätt och kan under handledning planera och förverkliga produkter.

7 (nöjaktiga)

Eleven har nöjaktiga kunskaper/färdigheter i ämnet.

Eleven kan i viss mån förstå orsak och verkan, men har ibland svårt att se samband och helheter.

Eleven behöver stöd och hjälp med strukturering och redovisning av sina kunskaper/färdigheter.

Eleven visar måttligt intresse för ämnet.

Eleven behöver hjälp för att lösa problem.

Eleven kan följa modeller och instruktioner, men har svårt att tillämpa tidigare kunskap.

Eleven är måttligt aktiv, deltar, värderar och tar sällan ställning till det behandlade ämnesområdet.

Eleven har i viss mån svårt att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra i enlighet med vad uppgiften kräver.

Eleven behöver stöd med att utveckla idéer på ett kreativt sätt och behöver hjälp med att planera och förverkliga produkter.

6 (försvarliga)

Eleven har svårt att se samband och helheter och behöver oftast hjälp med att förstå orsak och verkan.

Eleven har bristfälliga kunskaper/färdigheter i ämnet.

Eleven behöver mycket stöd och uppmuntran med strukturering och redovisning av sina kunskaper/färdigheter.

Eleven visar svagt intresse för ämnet.

Eleven klarar inte av att lösa problem.

Eleven kan endast mekaniskt upprepa ett givet material och behöver mycket stöd och hjälp.

Eleven är föga aktiv och deltar inte i ämnesrelaterade diskussioner.

Eleven har svårigheter att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra i enlighet med vad uppgiften kräver.

Eleven behöver hjälp med att planera och förverkliga produkter.

5 (hjälpliga)

Eleven har svaga kunskaper/färdigheter i ämnet.

Eleven kan inte se samband och helheter och behöver hjälp med att se orsak och verkan.

Eleven behöver kontinuerligt hjälp och uppmuntran med strukturering och redovisning av sina kunskaper/färdigheter.

Eleven visar inget intresse för ämnet.

Eleven kan endast mekaniskt upprepa ett givet material och behöver ständig hjälp.

Eleven är passiv och deltar inte i ämnesrelaterade diskussioner.

Eleven kan inte arbeta självständigt eller tillsammans med andra i enlighet med vad uppgiften kräver.

Eleven behöver hjälp med att planera och förverkliga produkter.

4 (underkänd)

Eleven uppfyller inte kriterierna för vitsordet 5

Åk 9 mål och innehåll i huslig ekonomi

MÅL

Undervisningen i årskurs 9 baserar sig på de angivna målen för årskurs 7 och 8. 
Utöver detta skall eleven

§  inse och värdesätta betydelsen av internationalism och mångkulturalism.

INNEHÅLL

Eleven lär sig

§  fördjupad matlagning och hemvård i teori och praktik

§  vikten av traditioner i anknytning till våra högtider

§  planering och tillagning av måltider från olika länder.

Åk 8 mål och innehåll i huslig ekonomi

MÅL

Undervisningen i årskurs 8 baserar sig på de angivna målen för årskurs 7.
Utöver detta skall eleven

§  självständigt planera och genomföra olika helheter inom ämnet

§  utveckla sin ansvarskänsla

§  använda olika informationskällor.

INNEHÅLL

Eleven lär sig

§  fördjupad matlagning och hemvård i teori och praktik

§  vikten av traditioner i anknytning till våra högtider

§  trygg användning av hushållsmaskiner

§  de vanligaste dieterna och vilka krav de ställer på kostplanering och –tillagning.

Åk 7 mål och innehåll i huslig ekonomi

Årskurs 7

MÅL

Eleven skall lära sig

§  betydelsen av goda seder för individens och familjens välbefinnande

§  förstå betydelsen av jämställdhet och positiva människorelationer

§  hur man klarar av vardagen i ett hushåll och hur detta påverkar egna val och eget handlande

§  utföra vardagssysslor i anslutning till matlagning och hemvård

§  arbeta på ett hygieniskt, tryggt och ergonomiskt riktigt sätt

§  handla medvetet och ansvarsfullt som konsument samt inse betydelsen av en hållbar utveckling.

INNEHÅLL

Eleven lär sig

§  ett gott uppträdande och ett bra bordsskick

§  att ta socialt ansvar och hänsyn till andra människor

§  grundläggande matlagningsmetoder och att tillämpa dessa i praktiken

§  allmänna näringsrekommendationer och att förstå betydelsen av en hälsosam kost

§  planera olika måltider och samtidigt beakta de ekonomiska aspekterna

§  livsmedels- och kökshygien, textilvård och städning

§  avfallshantering och dess betydelse för miljön.

Kriterier för vitsordet 8 vid slutbedömningen

Samarbets- och interaktionsfärdigheter

Eleven

§  kan uppföra sig väl och i sitt uppförande ta hänsyn till andra samt fungera självständigt och i grupp

§  känner till grunderna för planering, rättvis arbetsfördelning och tidsanvändning i

§  hushållsarbetet och kan tillämpa dem i sitt lärande.

Skicklighet i praktiskt arbete

Eleven

§  känner till egenskaperna hos de vanligaste matlagningsmetoderna och kan tillämpa denna kunskap i matlagningen

§  kan under handledning tillreda finländska maträtter och bakverk och komponera sin måltid med beaktande av näringsrekommendationerna

§  kan använda sig av ändamålsenliga arbetssätt och använda de vanligaste hushållsmaskinerna och hushållsredskapen på ett tryggt sätt

§  kan tolka skötselanvisningar för textilier och vårda de vanligaste textilierna

§  kan utföra vanliga städsysslor i hemmet

§  kan handla på ett för miljön skonsamt sätt, välja ändamålsenliga tvätt- och rengöringsmedel och utföra en första sortering av hemmets avfall.

Färdigheter i informationssökning och informationshantering

Eleven

§  kan söka och utnyttja information om huslig ekonomi ur olika källor, tolka de vanligaste produkt- och förpackningsbeteckningarna och andra symboler, reflektera övertillförlitligheten i olika slag av information

§  kan i huvuddrag beskriva vad hushållskostnaderna består av och göra upp en plan för sin penninganvändning

§  känner till konsumentens viktigaste ansvar och påverkningsmöjligheter.