Bedömning 2019

Introduktion till MATVAL OCH NÄRING

Introduktion till MATVAL OCH NÄRING
s.251-271 i boken

Utvecklingsländer:
Otillräcklig näring kan leda till livshotande sjukdomar och tillstånd!
Alla har inte möjlighet till att välja VAD de äter!

Undernäring...proteinbrist - hjärnskador, otillräckliga antikroppar, svårt att överleva infektioner
Vattenproblem
A-vitaminbrist - blind/ dålig syn, infektioner, tillväxten fördröjs

Industriländer och de vid den tempererade zonen som lever GÖTT
Det behövs att vi som har pengar och kan göra val gör medvetna val i matbutiken!
Jordreform, jordbruksreform behövs för att minska på intensiv odling som utarmar jordens resurser.

De dagliga valen avgör s.252

Vad väljer du att äta och varför?
Äter du mångsidigt eller är du "kräsen"?

Mat är inte endast en näringskälla utan också en njutning och höjer välbefinnandet.
Förutom mat finns det förstås andra saker som ger livsglädje och kraft.

Fyra hörnstenar i en kost som främjar välmåendet:

1. Njut av maten
2. Ät mångsidigt
3. Ät balanserat
4. Ät måttligt

Ät regelbundet så orkar du bättre s. 254

Måltidsrytm

• Morgonmål
• Mellanmål?
• Lunch
• Mellanmål
• Middag
• Kvällsmål

Modeller som styr matvalet s. 255 - 256

Kostcirkel VS Kostpyramid

KostcirkelMångsidig, lite av alla sektorer varje dag 

http://healthbyhelena.com/2012/03/sunt-fornuft-vad-ar-det/

Kostpyramiden
Hur mycket av varje grupp.
Längst ner=basen, ät mest,högst upp ska du äta minst av

https://svenska.yle.fi/artikel/2014/01/23/nya-kostrekommendationer-mindre-rott-kott-mera-frukt

Vegetarianens kostpyramid

https://kaosprinsessa.wordpress.com/2013/05/25/vegetariskvegansk-kostpyramid/

Tallriksmodellen
Mer konkret vad och mängder för en tallrik

DIET vs KOST vs LIVSSTIL

Vad tänker du på när du hör ordet diet? För mig i alla fall är ordet negativt laddat och antyder att det är ett tillfälligt och tråkigt sätt att äta på. Jag rekommenderar sällan dieter. 

Kost= maten, intaget, matvalen och matvanorna

Många faktorer påverkar kosten:

1966 publicerar läkaren Robert Atkins en artikel i Harper’s Bazaar. Atkins förespråkar en kolhydratfattig kost, och ger upphov till ”Atkinsdieten”. 1990 rasar Oprah Winfrey i vikt med hjälp av Optifast. 

2000-talet: Snabba kolhydrater blir den nya viktboven.
GI-metoden, LCHF och Atkinsdieten blir de nya inne-dieterna. Istället för att banta, d.v.s. gå ner i vikt på snabbast möjliga vis, handlar det om att lägga om sin livsstil och hitta balans mellan viktminskning och matnjutning.

1996–2000: Blodtypsdiet
Kan din blodtyp avgöra vad du ska äta? Forskare säger nej. Men det hindrade inte läkaren Peter D'Adamos bok Cook Right 4 Your Type från att sälja sju miljoner exemplar under sent 90-tal

• Förtidsmänniskor samlade och åt mest växter, rötter, lavar
• Senare började vi jaga och bruka jorden
• Utbudet påverkar kosten
• Ekonomi påverkar kosten
• Världsdel, landet, landsbygd vs stad
• Vad är den "typiska finska kosten"?
• Har suddats ut, kostvalet i Finland är ett personligt val
• Trender
• Hälsofantast
• Matlagningskunskaper
• Ålder och antal i ett hushåll påverkar kosten
• Religion
• Specialkost
• Näringskunskap, kroppen behöver 50 livsnödvändiga ämnen

Istället en livsstilsförändring. Tanken med livsstilsförändring är att ta den tillfälliga, tråkiga dieten till något du kan hålla på med livet ut – fast på ett bra sätt! Ett sätt att äta på som du mår bra av och som du vill fortsätta med just därför. Det du inte mår bra av äter du mindre av, och det du mår bra av äter du mera av, om man förenklar det hela. Visst kan man fuska lite ibland, men om du lyssnar på kroppen så kommer du att vilja välja näringsrik mat som mättar länge, istället för de snabba nödlösningarna. Och det är först då som de riktiga resultaten också visar sig!

(https://www.linabjorkskog.com/kost/skillnaden-mellan-en-diet-och-en-livsstilsforandring)

Energi & kolhydrater

Varför behöver du mat? s.259

Byggnadsmaterial
och energi till det du gör; hjärtat, lungor och hjärnans funktioner

Av mat får du:

• Energi till organ som hjärta, lungor och hjärna
• Energi till att behålla kroppstemperaturen
• Energi för arbete

Vad behöver du energi till? s. 262

Allt du gör är väl det enkla svaret. 

Det beror på olika faktorer HUR mycket energi du behöver:

• Ålder
• Storlek
• Aktivitet
• Växande
• Kön
• Hälsotillstånd

Den energi som växter producerat i fotosyntesen äter vi människor för att få energi.

Välj mat enligt energiförbrukning s. 263

Mängden energi är en sak man kan välja enligt, ex. listan ovan, men det finns också andra saker som påverkar när du äter, intaget av energin.

• Vad
• Hur mycket
• Varför
• Var
• Hur
• När

Hur mycket förbrukas av energin du ätit? Många saker påverkar där också:

• Motion
• Fritidsmotion
• Vardagsmotion

Energigivande ämnen är:

Kolhydrater

Fetter

Proteiner

(Kosten och hälsan, UBS, 2009)

Kolhydrater s. 264

Hälften av energin för en dag bör komma från kolhydrater

Kolhydrater är:

• Socker - upptas snabbt
• Stärkelse - upptas långsammare
• Kostfibrer - upptas långsamt

Kolhydratrika produkter är:

• Spannmålsprodukter
• Potatis
• Bär och frukt = viktiga och förmånliga energikälllor

Av kolhydrater - SOCKER & STÄRKELSE & KOSTFIBRER

STÄRKELSE

Stärkelse finns i spannmål, potatis och rotsaker.

Stärkelse bryts ner i kroppen till ett socker, glukos eller druvsocker (finns också fruktos och fruktsocker)

SOCKER

• Glukos och fruktos finns i bär, frukter och i honung
• Laktos= mjölksocker finns i mjölk och mjölksocker (Laktosintolerans=kroppen har brist på enzymet laktas som bryter ner laktos)
• Sackaros = vanligt socker av sockerrör eller sockerbetor

Kanske du har sett utställningar eller planscher med sockerhalten i olika produkter?

Kanske du läser på innehållsförteckningar hur mycket socker det finns i produkter?

Du kanske inte visste att socker kan skrivas på över flrea hundra olika sätt och namn på innehållsförteckningarna?

KOSTFIBRER

Kostfibrer är en kolhydrat som inte tas upp i kroppen. 

Kostfibrernas nyttiga uppgifter:

• Hjälper tarmarnas funktioner
• Maten går snabbare genom tarmarna
• Ger mättnadskänsla
• Förhindrar tarmsjukdomar, ex. tjocktarmscancer
• Blir som en hinns kring maten i magsäcken så att näringsämnen tas upp långsammare

(Kosten och hälsan, UBS, 2009)

Videoklipp om näringslära, lärare i Sverige

Kanelsnurror & örfilar

Kärt barn har många namn!

• Kanelsnurror
• Örfilar
• Kardemummabulla
• Snurrade kanelbullar

Finns det något godare än riktigt saftiga kanelsnurror med mycket fyllning och pärlsocker? 
Det ska kännas som man äter ett fluffigt moln.

(https://www.pullahiiri.com/2017/10/taydelliset-korvapuustit-ja-vinkit.html)

(https://www.youtube.com/watch?v=SDUPwKTEdlc)

Fyllning för 2 personer/ 16 st bullar:

• 1/2 dl socker
• 3 tsk kanel
• 1 tsk vaniljsocker
• 100 g smör

Redskap:

• Kavel
• Lilleman för att a) skära b) bre ut fyllningen 
• (Degsporre för att skära till kanelsnurror)
• Skärbrede under degen - skär inte på vita bänken

Knåda enligt kattmetoden, Sebastien Boudet:


Hur vet du att du har knådat degen tillräckligt?

• Lite mjöl på ett rent finger
• Tryck fingret på degen, 2 cm ner
• Degen ska "pomppa" upp tilbaka och inte bli som ett hål

Smör i degen ska inte smältas på spisen

• Väg upp smöret på en våg med bakplåtspapper
• Du kan värma på en plasttallrik/ liten skål i mikron, 30 sekunder
• Smöret ska inte rinna i mikron - annars tar det så länge att knåda in smöret

Varmvattenbad till degen

• Proppen ner i diskhon
• ca 5cm varmt vatten - inte för hett, ska vara som när du tvättar händerna
• Skålen ner i vattnet
• Galler på skålen för att inte duken ska hamna i vattnet
• Jäsduk på gallret

Runddriva runda bullar: 




Efter rasten:

• Städa en yta för att kunna baka ut bullar
• Ta fram bakplåt + bakplåtspapper, ha den på spisen för att snabba upp jäsningen av de färdiga bullarna
• Ta ut degen med degskrapa eller en kniv
• Den tomma skålen ska i vattenbad - för att blöta upp torra degrester
• OBS!! Ingen diskborste i degskålen! Diska med handen bort alla degbitar. Töm ut vattnet, sedan kan du diska med diskborste

Mjölk

Skärbrede

I detta avsnitt berättar Michael Björklund om olika skärbräden och hur de ska användas.

Tänk på: Skärbräden är oftast gjorda av plast eller hårt trä. Det viktiga är att tvätta brädena efter bruk, torka av dem och låta dem torka.
Säkerhet: Plastskärbräden kan köpas i olika färger för olika livsmedel t.ex. fisk, grönsaker och kött. Skärbrädet ska ligga stadigt på bordet så det inte slinter t.ex. genom att sätta en våt disktrasa under det.

Fritering

I inslaget visar Michael Björklund hur man friterar potatis.

Tänk på: Använd ett bra fett t.ex. växtolja, nötolja eller ankfett. Använd inte för gammalt fett. Torka överlopps vätska från råvaran som ska friteras.
Var noga med att frityren håller rätt temperatur - är den för sval sugs fettet in i råvaran, är den för het bränns råvaran före den är genomkokt.
Säkerhet: Var försiktig när du handskas med hett frityrfett.

Finländska matkulturens dag 9 oktober

Matkulturteman genom åren

2018 Inhemska fruktträd
2017 Inhemska proteinväxter
2016 Odlade buskbär
2015 Potatis
2014 Fisk året om
2013 Mjölk och mjölkprodukter
2012 Inhemskt spannmål
2011 Rena råvaror
2010 Vilda grönsaker
2009 Svamp
2008 Må bra av bär
2007 Kål!
2006 Raffiga rätter av inhemska rötter
2005 Ost
2004 Baka bröd
2003 Kryddörter ger maten smak och doft
2002 Östersjöns fiskdelikatesser
2001 Ekokött – 10 års jubileum firades
2000 Att ta tillvara våra vilda bär
1999 100-års jubileum - Festmat
1998 Se med nya ögon på rödbetan
1997 Inhemskt lamm – året om
1996 Inhemsk svamp – året om
1995 Inhemsk fisk – året om
1994 Potatis och potatisrätter
1993 Skolmaten, Strömmingsrätter
1992 Matkulturdagen instiftades
1991 Finlandssvenska matboken utkom

SPELREGLER i köket

SPELREGLER i köket

YES!
 Samarbeta
 Hjälpa
 Stöda
 Respektera
 Fråga och svara
 Positiv inställning
 Ta initiativ
 Fokusera och koncentrera - JOBBA
 Lyssna och markera eller vänta på taltur
 Prata med varandra i köken så länge
man klarar av det arbete som krävs

NO!
 Fula ord i klassrummet
 Nedlåtande kommentarer
 Knuffa eller buffa eller springa!
 Skrika eller ha onödigt ljud

Baka i åk 8, videorecept

Valmöjligheter att välja eller rösta fram recept!

Krav för att börja jobba i köket: 

• Vad är det viktigaste när man bakar med kemiska jäsmedel?
• https://husligekonomibgs.blogspot.com/2014/03/lyckas-med-bakningen-skillnader-mellan.html
• Titta på videon 1 varv

• Skriv ner receptet på papper 
• Ingredienser (mängder)
• + RITA instruktionerna + några ord

Pavlova

Morotskaka

(Recept: https://www.koket.se/morotskaka-roy-fares-recept)

Drömtårta

    

Småkakor

Vaniljdrömmar

Havreflarn

Material för filmen Food Inc + frågor till efter filmen

Material före filmen Food Inc 

https://drive.google.com/file/d/0B-aOLqdrEqiEeXJCaXN3MDNiM2s/view?usp=sharing

Frågor till elever efter filmen, svara på papper, ge in till vikarien som ger till Marina

https://drive.google.com/file/d/0B-aOLqdrEqiEdGNLMHFjVjJjdFE/view?usp=sharing

MSC fiskemärkning för hållbart fiske

När du köper sjömat med det blå miljömärket är du med och räddar haven samtidigt som du gör stordåd i köket. Här får du 10 skäl till varför du ska välja MSC-märkt. Enkelt och självklart - om du frågar oss!

Våra hav behöver skyddas

1. Våra hav är hem för miljontals fiskar och många andra liv och är samtidigt grunden för försörjningen av 10 % av världens befolkning.
   
   

   
   Havens ekosystem är hotadeOhållbart fiske är en fara för både haven, dess djur och fiskesamhällen.
   Miljömärket MSC ger en lösning

   Genom att välja sjömat med MSC-märket bidrar du till certifierat hållbart fiske, vilket betyder att både fiskar och deras livsmiljöer är välmående och att människorna som är beroende av fiske kan känna sig trygga.
   MSC-märket bygger på vetenskapEtt yrkesfiske certifierat med den blå fisken granskas av oberoende forskare och marina experter. De följer vår standard för hållbart och spårbart fiske. Kontroller genomförs årligen.
   Du bidrar till ett helt ekosystem

   När du väljer MSC-märkt gynnar du inte bara en enskild art. Du bidrar till en god havsmiljö för hela ekosystemet och till att haven ska må bra - både idag och i framtiden.
   
   Du kan lita på märkningen
   

   Butiker, restauranger och alla andra som hanterar MSC-märkta varor särskiljer noga certifierade varor från icke certifierade. Kontroller genomförs årligen.
   
   Utbudet är stortDu kan njuta av hållbar sjömat från hela världen. Leta bara efter miljömärket med den blå fisken - den finns på tiotusentals produkter i mer än 100 länder.
   

   
   Det finns ett val för varje plånbokSjömat med det blå MSC-märket är tillgängligt för alla plånböcker. Från prisvärd torsk en vardagkväll till exklusiv kaviar på nyårsafton.
2. Du är med och skapar förändringDina köp av MSC-märkt sjömat bidrar till att fler yrkesfisken arbetar hållbart och att fler butiker och restauranger ökar sitt utbud av hållbara varor.
   Du bidrar till levande hav

   Du kan njuta med gott samvete när du äter din MSC-märkta sjömat - för du är med och bidrar till ett levande hav, både idag och i framtiden.

https://www.msc.org/se/vad-du-kan-gora/10-skal-att-valja-den-blaa-fisken

Strömming

Varför fisk?

• Finland = tusen sjöars land  -> mycket fisk = gratis mat
• Hobby
• Avkopplande på fritiden
• Fiskens näringsvärde  
• Protein - fullvärdigt
• Fettet = bra fett för hjärna, hjärta och blodet. Bra "smörj"
• Mineralämnen och vitaminer: kalcium, fosfor, D-, E-, A-, B-vitamin

Varför inte fisk?

• Vattnet som fisken fiskats i - var?
• Hur friskt är vattnet där fisken levt?
• Havet, sjö, älv
• Nära industri?
• Ohållbart fiske
• Överfiske av vissa arter
• Fiskemetoder som bidrar till förstöring. Ex. trålfiske där de fiskar upp kolossala mängder andra arter som sedan kastas tillbaka i havet döda = som skräp. Död i onödan

Varför strömming?

• En av de viktigaste fiskarna 
• Kan fiskas året om
• Som matfisk är den bäst på hösten då fetthalten är som högst
• Kan köpas som hel, rensad, filead eller skinnfri
• BILLIG
• Liten fisk = mindre tungmetaller

Köpa och förvara strömming

• Köp den färsk
• Rensa genast efter köpet eller efter fångst
• Använd inom 2 dagar eller frys in (3-6 månader som bäst)
• Klara ögen
• Röda gälar
• Fuktigt skinn
• Frisk doft

Köpa BRA fisk, HÅLLBAR fisk

Det du väljer att köpa har en inverkan på hela planeten, Östersjön och många andra djur och människor.

• Välj SMÅA fiskar
• VILDFISKAT, helst med nät, inte trålare
• Välj fisk som är fiskade nära ditt hem. LOKALT
• Välj fiskar som är "cerfitifierade" ---> ex. MSC
• https://www.msc.org/se/ 
•  icke vinstdrivande organisation som driver ett miljömärkningsprogram för vildfångad mat från haven

Så steker du strömming

Så rensar du strömming

Österbottniska yrkesfiskare fiskar strömming