onsdag 5 februari 2014

Ägg

Ägg och socker
Knäck äggen på detta sätt:
1 skål där man knäcker ett i taget för att undvika skal ELLER gulan
Skål 2 är till för att sätta i ägg som är utan skal/ där man samlar äggvitan
(Källa: http://www.recepten.se/recept/kladdkaka.html)


Äggens uppgift i bakning är att ge:
ÄGGETS UPPBYGGNAD
aggdesign
(Bild: http://www.torggummansagg.com/?page_id=24)

(https://peda.net/oppimateriaalit/e-oppi/ylakoulu/Kotitalous/9-ruoanvalmistus/9-6-kananmuna)

  • Skilj gulan från vitan genom att hälla ägget försiktigt genom en tratt! Gulan stannar i tratten medan vitan rinner igenom.
  • Ett annat sätt att skilja gulan från vitan är att sticka hål på ägget i båda ändar med en nål. Nu rinner vitan ut medan gulan stannar i skalet, och kan även förvaras så i kylen några dagar.
  • Vill man ha ut både gulan och vitan utan att skada skalet gör man som ovan, samt prickar även hål på gulan genom det lilla hålet så rinner allting ut. Så får man ett urblåst äggskal att måla och hänga i riset.
  • När du ska vispa äggvita, se till att inte någon del av gulan kommer med, annars fungerar det inte. 
  • Ser du lite gula kan du fiska upp den med en bit äggskal, eller med en bomullspinne (tops).
  • Bästa äggviteskummet får man genom att hälla i några teskedar potatismjöl eller florsocker, samt några droppar pressad citron innan vispningen.
  • Vispa äggvitan snabbare genom att tillsätta ett kryddmått salt innan vispningen.



    Bra bilder och text om hur man separerar ägg steg för steg:
    http://bornhoft.se/2011/05/27/att-separera-agg/

  • ÄGG HÅLLER LÄNGE!
    Testa om de ännu är bra:
    Ägg kan inte simma!


(http://www.mymodernmet.com/profiles/blogs/stephen-wildish-clever-venn-diagrams)
3 olika ingredienser som beroende på vilka man blandar blir till: pasta eller omelett

Varför är ägg så användbart?
Ägg behövs till mycket i matlagningen. I olika rätter har ägget olika uppgift.
  • En smet som innehåller ägg kan vispas luftig och lätt. Detta gör att bakverk blir porösa och håller formen vid gräddningen.
  • När man tillreder en sås kan man reda såsen eller soppan med hjälp av ägg, dvs. göra rätter simmigare och tjockare i konsistensen.
  • Ägg fungerar också bra som bindemedel i olika färser, t.ex. köttbullar
  • Vid tillredning av majonnäs har lecitinet i äggulan som uppgift att emulgera ingredienserna dvs. sammanbinda dem till en homogen blandning.
  • Maträtter och bakverk får också en naturlig vacker gul färg. 
HÖNSÄGGETS VÄG - PLANSCH
http://www.slc.fi/files/SLC_julisteet_LR_Part4.pdf

MER LÄSNING OM ÄGG:

http://www.dn.se/nyheter/varlden/allt-du-vill-veta-om-agg/ Roliga fakta och svar om ägg

http://www.landskrona.se/Documents/Landskrona/Documents/Media/Bilaga%20till%20pressmeddelande/eggproduktiona4SV.pdf Märkning, Fakta från förpackningar, Eko, frigående och burhöns

http://www.spisa.nu/3.15575/varufakta/om-agg

http://www.svenskaagg.se/

http://issuu.com/hedegaardfoods/docs/kunskap_om_aegg Läs en bok om ägg på nätet

http://www.doodlesandjots.com/2013/03/28/egg-anatomy-printable/ Ägg anatomin - för att printa ut

Aeggets Stoerrelse SE
(Bild, Källa: http://www.svenskalantagg.se/aeggskolan/viktklasser.aspx)

Märkning av ägg:(Källa: http://www.svenskaagg.se/aggmarkning/)

0 Ekologiska ägg
Ägg från ekologisk produktion (ekoägg), markeras med 0 (siffran noll) i märkningen på äggen. Reglerna för inhysning av hönor som producerar ekoägg är något hårdare än reglerna för vanlig äggproduktion. Ekologiska äggproducenter måste förutom att följa djurskyddslagen och foderlagstiftningen även följa Kravs* regelverk.

Ekohönan ska kunna röra sig fritt i stallet (ska vara frigående) och hon måste ha möjlighet att gå ut i en rastgård (beteshage). Där kan alla hönor när vädret tillåter krafsa, sprätta, sandbada, picka mask och beta gräs. Hönsen kan även sprätta och "bada" i ett strömaterial (sand, kutterspån el dyl.) på golvet inne i stallet.

I det ekologiska hönsstallet får det finnas maximalt 3 000 höns i varje djuravdelning. Reglerna kräver också att varje höna ska ha lite mer utrymme än vad som krävs i annan äggproduktion. Det finns även krav på hur kycklingar och unghöns ska födas upp.

Ekologiska höns kan när vädret tillåter gå ut i en väl tilltagen rastgård. Inne i stallet går de också helt fritt.
De ekologiska hönornas foder ska vara ett ekologiskt godkänt foder (t ex ekologiskt odlad spannmål), fritt från GMO (genmodifiering) och utan tillsatser av syntetiska aminosyror. Ekohönor ska också ha tillgång till grovfoder, exempelvis rotfrukter och hö.

Ekologisk äggproduktion lyder under särskilda krav när det gäller medicinering och karenstider efter medicinbehandling, när sådan har krävts.

Det finns också (liksom för övrig svensk äggproduktion) detaljerade regler för hur utrustning för vatten och utfodring ska vara utformade liksom för hur redena ska se ut och hur stor golvets ströade yta ska vara.


1 Frigående utomhus
Produktionsmetoden "Frigående utomhus" markeras med 1 (siffran ett) på ägget. Dessa hönor går helt fritt i stallet och de har även möjlighet att gå ut, vilket framgår av bilden.

Varje höna som hålls Frigående utomhus ska ha tillgång till fyra kvadratmeter utomhusyta.

Olika inredning
I stall för frigående höns används många olika typer av inredning. Stallinredningen kan ha flera olika våningsplan så att hönorna kan röra sig i höjdled. De kan välja att vara på golvet för att "sprätta och bada" eller söka vila lite högre upp.

Dessutom har hönorna tillgång till särskilda reden där de går in när det är dags att värpa ägg.


Dessa hönor går fritt inne i stallet men de har också liksom de ekologiska hönorna möjlighet att gå ut i en rasthage.

Inredningen inne i stallet för Frigående utomhus överensstämmer med Frigående inomhus.

Frigående inomhus är i Sverige vanligare än Frigående utomhus.

För att få veta mer om hönsens inomhusmiljö bör du klicka in dig på sidan
Frigående inomhus ».








2 Frigående inomhus
Frigående inomhus markeras med 2 (siffran två) på ägget och även dessa hönor går fritt i stallet.

En eller flera våningar
I stallet kan användas flera olika typer av inredning som har olika antal våningsplan.

I Sverige brukar man skilja på envånings- och flervåningssystem. Flervåningssystemen har flera hyllor (etager) och hönorna kan alltså välja på vilken höjd över golvet de vill befinna sig vid olika tillfällen. Hönorna rör sig ofta i hela systemet men söker sig högt upp när det är dags för nattvilan.

Det finns begränsningar i hur många hönor man får ha per kvadratmeter i stallet. Eftersom hönorna kan sprida ut sig i höjdled i flervåningssystemen kan man i dessa system ha fler hönor per kvadratmeter golvyta än i envåningssystemen.

Får "bada"
Hönorna kan röra sig helt fritt i systemet. På natten söker sig hönsen uppåt för att vila på sittpinnarna men de som vill sitter högt upp även på dagen. I stallinredningen finns det gott om reden för värpningen samt vattennipplar och foderkoppar och på golvet kan hönsen "sprätta och bada" i strömaterialet.
I stallet finns också fläktar och belysning för att göra miljön så bra som möjligt för djur och de människor som sköter hönsen. Detta gäller för övrigt alla stalltyper.
I Sverige ska alla hönor ha tillgång till ett så kallat ströbad och i systemet för frigående hönor finns ströbadet på golvet i stallet. Där kan hönorna "sprätta och bada". Materialet i ströbädden kan vara sand, sågspån, kutterspån eller liknande.

Djurskyddslagen har detaljregler
Foder, vatten, reden och sittpinnar finns på flera ställen i inredningen och i tillräckligt stort antal så att det räcker till alla hönor.

Djurskyddslagen säger att minst en tredjedel av golvytan ska utgöras av ströyta och det finns även regler för exempelvis hur utrustningen för reden, utfodring och vatten ska vara utformade.




3 Burhöns
Burhöns markeras med 3 (siffran tre) på ägget. Burhönsen ska enligt den svenska djurskyddslagen (liksom hönor i alla andra inhysningssystem i Sverige) ha tillgång till värprede, ströbad och sittpinnar.

EU har beslutat att från år 2012 införa regler för burhönsen som liknar de svenska. Vissa EU-länder har för avsikt att införa sådana regler före 2012.

Hönorna går fritt i buren
Hönorna går således fritt i den inredda buren och kan i takt med sina olika behov under dygnet använda redet för att värpa, ströytan för
att "bada" och sittpinnarna för att vila. I Sverige får maximalt 16 hönor hållas i samma bur och det finns också regler om burarnas mått (burstorleken) och om hur utrustning för vatten och utfodring ska vara utformat för att passa hönorna på
Så här kan det se ut i en modern så kallad inredd hönsbur. Se även den större bilden nedan.
bästa sätt.

Svensk forskning
Nämnas kan att Sveriges Lantbruksuniversitet sedan 1980-talet varit världsledande när det gäller utvecklingen av den moderna inredda buren.

Utvecklingsarbetet har skett tillsammans med svenska och utländska företag som tillverkar inredning till fjäderfästallar. Svenska myndigheter har kontrollerat att dessa nya hönsburar fungerar för djuren genom testningar enligt den svenska Ny teknik-lagen.

Hönor börjar värpa mycket tidigt på morgonen och de kryper då in en i taget i värpredet. På natten vilar hönorna på sittpinnarna och de sitter på pinnarna även på dagtid, när de så vill. På dagen kan hönorna också använda ströytan och de ägnar givetvis även tid åt att äta och dricka.



Hur ska ägg märkas?



(Källa: http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Fagel-och-agg/Hur-ska-agg-mar

as/)

Share on facebookShare on twitterShare on emailShare onDetta måste finnas med på förpackningen:
  • Namn på varan
  • Antalet förpackade ägg
  • Kvalitets- och viktsklass, uppgift om äggen är tvättade
  • Bäst före-dag
  • Anvisning om hur äggen bör förvaras
  • Namn eller firmanamn eller varumärke samt adress eller telefonnummer till packeri eller det företag som låtit förpacka äggen
  • Godkännandenummer på den anläggning där äggen förpackades
  • Produktionssystem
  • Innebörden av producentkoden (se nedan)
Man får också märka förpackningar med frivilliga uppgifter som exempelvis vilket foder hönsen fått.

Hur ska själva äggen märkas?

(Källa: http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Fagel-och-agg/Hur-ska-agg-markas/)


Bild på ägg med förklaring om hur ägg ska märkas. Kod för produktionsmetod 0= Ekologisk produktion, 1=Frigående utomhus, 2=Frigående inomhus, 3=burhöns. Kod för medlemsstat SE=Sverige, Fi=Finland, DK = Danmark. Kod för stall= Frivillig uppgift, identifiering av flockar som hålls i olika byggnader i en anläggning. Identifiering av anläggning=Unik kod för varje anläggning. Innehåller högst 3 siffor.




Äggets väg från födsel till stekpanna:

Dag 1 Värpdag
Dag 1–7 Lagring hos äggproducent
Dag 1–9 Förpackningsdag
Dag 2–10 Leveransdag
Dag 2–21 Försäljning i butik
Dag 21 Sista försäljningsdag
Dag 28 Bäst före-dag


Äggets väg genom hönan

Hönan börjar lägga ägg när den är mellan 18-20 veckor gammal.
När äggläggningen börjar beror på genetiska och miljöbetingade faktorer, näringstillstånd, temperatur, och i synnerhet ljusstyrka och dagslängd. Minskad ljusstyrka och dagslängd betyder att hönorna inte lägger ägg eller i alla fall inte lika många under vinterperioden som under sommarperioden. I hönshusen finns konstgjord belysning för att hönsen ska lägga ägg jämnt över året.
(Källa: http://www.svenskalantagg.se/aeggskolan/aegget-blir-till.aspx)


Ægget Bliver Til SE 01



Kolla från 1 minut och framåt: Historia om kyckling, produktion


Ekologisk äggproducent berättar om äggen och kycklingarna på sin gård

En film på Vetamix, 9 minuter om Hönan:
http://vetamix.net/video/h%C3%B6nsrumpa-kof%C3%B6tter-h%C3%B6na_1749