Matavfall film

https://urskola.se/Produkter/205731-Kjellsorterat-Matavfall?cmpid=del:cl:20190916:urskola

FILM via länken

Matavfall

Avsnitt 5 av 8

Produktionsår:

2018

Längd:

29:38

Tillgängligt till:

30 juni 2022

Mycket av maten som produceras i världen når aldrig tallriken, utan slängs. Eftersom det tär på jordens resurser att producera mat, ger det en stor klimatpåverkan i alla led. Kjell Eriksson träffar Anna Richert som är matexpert på WWF. Hon ger hållbara tips hur man kan tänka kring mat. I Högdalen visas Kjell runt i underjorden och får smaka på rymdsallad. Och på Tekniska verken i Linköping gör man biogas av matavfallet.

Tumregler för att undvika tillsatser

Fallfrukt, äppel på våra gårdar - hur långt skulle de räcka istället för att importera?

5 saker jag aldrig skulle köpa i mataffaren

Besök hos spannmålsbonde i Sverige

Tillsatser

Äkta vara
Mat Eric Nilsson har jobbat lääänge inom Sverieg med "matfusk" och Äkta vara.
Det finns ett märke på mat inom Sverige: Äkta vara
Dessutom utser de året matbluff produkt varje år!
https://www.aktavara.org/Archive.aspx?f_id=10300

Äkta vara på Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCSOZY5neBNq2H_VJJoPK7_A/videos

Film, 50 minuter, Du är vad du äter
https://urskola.se/Produkter/180349-UR-Samtiden-Tema-Du-ar-vad-du-ater

Kockdullen

Kockduellen, läs här före lektionen:

https://drive.google.com/file/d/0B-aOLqdrEqiEMzJvSzJKdGxGYXc/view?usp=sharing

Varför ska du baka ditt bröd?

• Kostnaden för brödet blir ca en tredjedel jämfört med att köpa färdigt bröd. Baka gärna flera olika sorter samtidigt, eller gör dubbla satser, eftersom själva uppvärmningen av ugnen är det som drar mest el. Mellan tummen och pekfingret kan man säga att det kostar lika mycket att värma upp en ugn, som att ha den på en hel timme. Väljer du att baka med surdeg så blir priset ännu lägre jämfört med att köpa färdigt surdegsbröd.

• Innehållet. Du slipper konserveringsmedel och andra ganska onödiga tillsatser. Bröd behöver ju faktiskt bara bestå av vatten, mjöl, salt och någon form av jäsmedel. Sedan kan du själv tillsätta nötter och frön i den mängd du gillar, välja hur stor mängd fullkorn du vill ha, om du vill baka brödet med eller utan fett och i så fall vilket fett, osv. Är du glutenintolerant finns numera utmärkta bakböcker med glutenfritt bröd där man i större och större utsträckning använder sig av naturligt glutenfria produkter såsom till exempel bovete och ren havre, vilket ger både goda och mer näringsrika bröd.

• Ökat näringsvärde. Genom att använda dig av tekniker som långjäsning och surdegsjäsning kan du göra det enklare för kroppen att ta upp de näringsämnen som finns i brödet. Surdegsjäsning gör även brödet mycket hållbart. Du behöver ingen jäst, och du får dessutom dra nytta av surdegens alla fördelar, såsom längre hållbarhet, bättre näringsvärde och såklart den goda smaken. Och återigen till förra punkten – du väljer innehållet och kan därmed packa brödet med mumsiga nyttigheter.

• Ekologiskt val. Det ekologiska utbudet på brödhyllan är skralt. Passa på att baka av ekologiska ingredienser. Många hävdar också att ekologiskt mjöl ger en mer lyckad surdegsjäsning, eftersom det är de naturliga jästsvamparna och bakterierna som startar surdegsjäsningen och dessa skulle då finnas i större utsträckning i mjöler som inte besprutats. Har du svårt att få till din surdegsjäsning kan det alltså vara ett bra tips att testa ekologiskt mjöl i din surdegsgrund.

• Klimatsmart.  Alla vinner på att vi minskar matsvinnet. Ta gärna tillvara på grötrester eller överblivna rotfrukter, stekt svamp och lök etc, för att göra ett saftigare bröd, en god matmuffin som tillbehör till soppan eller liknande. Vill man vara riktigt klimatsmart ska man som sagt baka flera bröd åt gången och utnyttja ugnsvärmen.

https://dietistannica.com/2015/05/02/5-fordelar-med-att-baka-ditt-eget-brod/

Spannmål - sädesslag

För dessa 700 kilo spannmål fick en bondefamilj (med drängar och pigor) lägga ner ungefär 150 arbetstimmar per hektar och år. Idag är en spannmålsskörd på cirka 7 000 kilo spannmål per hektar ingen märkvärdighet inom det konventionella lantbruket. För denna skörd behöver den moderna lantbrukaren bara lägga fyra till fem timmar per hektar och år. Den totala skörden av spannmål i Sverige uppgår till 5-6 miljoner ton per år.

Vete är vårt vanligaste och mest allsidiga sädesslag. I kärnan finns proteinet gluten. Gluten är elastiskt och viktigt för mjölets bakningsförmåga eftersom det gör att brödet kan jäsa och bli luftigt och mjukt inuti. Pasta och mannagryn tillverkas av en särskild sorts vete som heter durumvete.

Råg började odlas i redan under järnåldern. Rågen klarar att anpassa sig till mark som annars är svårodlad. Ända fram till 1930-talet var råg vårt viktigaste brödsädesslag. Av rågmjölet bakar man knäckebröd och mörkt bröd. Rågkärnan innehåller mindre protein (gluten) än vetekärnan så rågbrödet blir inte lika poröst som vetebrödet.

Havre innehåller inget gluten. Däremot finns det mera fett inuti och mera skal utanpå havrekärnan än de andra sädesslagens kärnor. Havre odlas främst till foder för nötkreatur och hästar och en mindre men ökande del går till havrekli, havregryn, havredryck och hälsoprodukter. Odlingen minskar på grund av att många bönder har svårare att tjäna pengar på havre jämfört med andra grödor.

Korn är antagligen vår allra äldsta kulturväxt, det finns till och med kornfynd från stenåldern. Numera odlas korn framför allt till djurfoder, men det ger också malt för öltillverkning samt korngryn. Korngryn är hela korn som klipps i mindre bitar. De kan kokas som ris eller användas till gröt och i brödbak.
(https://www.bondeniskolan.se/vaxter1/spannmal/)


Av den mängden gick nästan tre miljarder kilo till konsumtion i hemlandet. Spannmålsexporten uppgick till drygt 770 miljoner kilo, och mängden spannmål som lagras utanför gårdarna minskade med cirka 170 miljoner kilo.

Nästan två miljarder kilo spannmål användes till foder

Havre exporteras mest

– Under senaste skördeår kunde Finland exportera av samtliga av de huvudsakliga spannmålsslagen. Havre exporterades i störst mängder, 326 miljoner kilo. Den exporterade mängden korn uppgick till nästan 250 miljoner kilo

(https://www.luke.fi/sv/nyheter/finlands-produktion-av-spannmal-racker-till-for-inhemsk-konsumtion/)

Ugnen